att släppa tyglarna och alla måsten i den verklighet som är min egen för en liten stund

har precis haft vördnadsstund vid bokhyllan. möblerat om i den, ändrat mellan böckerna och ställt såna som "hör ihop" tillsammans. böcker av samma författare, i samma genre, eller som är lika älskade. ställt de med snygga omslag sida vid sida. det mesta är placerat i bokhyllan med omtanke, och ju mer synligt desto bättre och mer uppskattade böcker. förutom rockyalbumen och wheel of time-böckerna som står nederst då förstås. 

att läsa böcker är att komma in i en annan värld. att släppa tyglarna och alla måsten i den verklighet som är min egen för en liten stund och istället ta del av någon annans. ibland får man tänka och fundera för att få saker att gå ihop, ibland får man gråta och bli upprörd. ofta blir man glad, eller kär, och allt det här bara för att någon annan satt sin fantasi på pränt. jag tycker det är så häftigt, och fint. det är en speciell känsla varje gång man öppnar en ny bok. jag har en nyboksritual som jag utför varje gång: dels läser jag sidan med utgivningsår, originaltitel och källhänvisningar först. sedan plitar jag ner mitt namn och inköpsår på en av de tomma sidorna i början. efter det viker jag ut sidorna så att inte ryggen ska knäckas eller boken bli sne (men det blir den ändå och det gör mig inte ett dugg) - och så till sist kan jag börja läsa. har liknande saker för mig när jag ska påbörja nytt tv-spel också, då läser jag manualen först, innan jag sakta men säkert går igenom alla inställningar (subtitles, fast engelska sådana, måste till exempel alltid vara på och den inverta styrningen avslagen). 


jag vill alltid ha en penna i närheten när jag läser bok, så att jag kan stryka under fina citat och udrag ur boken jag tycker extra mycket om. antingen kanske det är ett fint uttalande, eller  något som stämmer extra bra. kanske något gulligt eller slagkraftigt eller bara något himla roligt. älskar tillexempel utragen här ovanför, som är från The Night Circus av Erin Morgenstern som jag läste ut häromdagen. 


här är ett foto taget mitt under den där vördnadsfyllda processen innan boken ens öppnas för första gången. åh vill typ tillbaka dit för den där boken var så himla himla bra. Warm Bodies av Isaac Marion. den borde ni verkligen läsa, inte var den speciellt svår på engelska heller. riktigt rolig, varm, kärleksfull och underbar med inte allt för stora dippar. om allt som är fel med den här världen och om hur lite kärlek iallafall kan bättra på det en smula.


den var så fin inuti också. varje kapitel hade istället för nummer eller namn ett litet urklipp ur en anatomi-bok som huvudpersonen fastnar i under bokens gång. han beskriver människokroppens inre som något riktigt vackert och även om jag själv är lite av en blod- och kroppsfobist så var bilderna väldigt fina i sin kontext. 

den understrukna raden säger "My friend "M" says the irony of being a zombie is that everything is funny, but you can't smile, because your lips have rotted off." det är alltså en zombie som berättar under hela historiens gång vilket är nyskapande och roligt. som sagt, a must-read!
 
nu ska jag gå och fundera på vad jag ska läsa härnäst. antingen fortsätter jag på den harry potter-bok jag är på nu, the goblet of fire (läser om hela serien på engelska - har bara läst de senare böckerna på engelska tidigare), eller så läser jag om liftarens guide till galaxen (samma där - ska nu läsa om den på engelska har jag tänkt) eller så börjar jag med någon helt ny. på drift. map of time. the long earth. har många spännande att sätta tänderna i. love it! <3