Långpromenad och häxor

Är ensam hemma med Zache-parveln och försöker varva att skriva uppsats med att ta hand om ledsen liten hund. Han sörjer såklart att hans bror och husse försvunnit ur hans liv (han har lite svårt att förstå att de kommer att komma tillbaka igen så småningom) så jag försöker få honom på andra tankar med hundben, kloklipp och långpromenader. Helt märkligt med kloklippandet, jag vet, men nu har vi betat av båda framtassarna några klor i taget under dagen och eftersom han får godis efter är det ganska roliga inslag verkar han tycka? Han som annars hatar kloklippning med hela sitt lilla halvtrasiga hjärta. 

Imorse gick vi upp vid klockan 8 och tog en promenad ut till Smedstad dammar innan frukost. 9.17 var vi hemma igen med 6 km promenad i benen, kan ju vara bland det skönaste man kan göra? Det blåste rätt mycket men i skogen var det varmt och skönt. 

Långpromenad gör ju att man blir törstig såklart. Helst ska man dricka vatten på den allra sunkigaste och mest fågelnedbajsade stranden som går att finna. 

 
Och nu sitter jag med den här boken och häxorna. Eller boken är jag färdig med, ska föra in den i uppsatsen nu. Precis som när jag skrev om det här ämnet senast så slås jag av hur sjukt det är att det här fortfarande är så aktuellt, 500 år senare. Det är inte något som är tidstypiskt för 1600-talet, vi har fortfarande normer som bygger på samma synsätt och kvinnor som försöker bryta mönstren och normerna kallas rabiata och förföljs. Så skrämmande men också så stärkande, är det där vad häxor är så vill jag gärna vara en. 

Puss och hej!

Kommentera här: