Hej igen

Brief update om livet just nu. Zach opererades för sin spruckna tand i slutet av juli. All good all fine, trodde vi. En vecka senare började han skrika av smärta helt okontrollerat och efter att ha blivit inlagd en hel dag till på Evidensia (för härliga 3800kr, lika mycket som min all inclusive-resa till Samos) kom de fram till att han skulle fortsätta gå på samma smärtstillande som innan. Härligt konstaterande värt 4000 kronor, helt klart! Iallafall. Det går inte på försäkringen för oss så länge det är ryggen som strular, eftersom han har haft problem med den tidigare. Så 40 000 i operationskostnader finns som inte på kartan. Enda hoppet är att han får vila sig frisk med hjälp av smärtstillande. Tur är ju att jag har min semester nu men det är sådär halvkul att ägna den åt att tvinga i panikslagen skrikande hund piller som han inte vill ha dag som natt och sen gå på helspänn innan han får ont igen. 


Nåväl. Köpte hem mass effect i fredags så jag har att göra iallafall. Pierre är i London så det är jag och grabbarna, rattar allt själv på gott och ont. Vi skulle ju upp till stugan på torsdag men är osäker på hur det blir med det. Som det är med Zach nu kommer han inte kunna åka med och vi kan ju inte gärna lämna bort honom i det skick han befinner sig nu. Fick iallafall mer onsior utskrivet av Valla idag (hoppas jag, de sa det iallafall). Har gått och nojat över att de skulle neka och kräva röntgen. Har verkligen inte råd till det. Fan vad jag önskar att jag hade oändliga tillgångar och bara kunde lämna honom till Fitzpatrick Clinic i England och ba "gör vad ni kan, rädda honom". Fan att hundvård ska vara så sataniskt dyrt. 

Återkommer väl så småningom. Brukar ju skriva just när jag är gräsänka. Puss. 

mörker och depp, vovvarna | | Kommentera |

Det är tomt här hemma

Hej. Länge sen. Tycker det är tråkigt att det blir så långa hopp mellan gångerna jag skriver. Skriver ju inte "fysisk" dagbok längre så det här är liksom det jag har. Det som jag kommer att ha när jag blir gammal och skröpplig och undrar vad jag gjorde på hösten år 2015. Så, tant Amanda: here goes. 

Pierre har flyttat ut och bort. Det är inte så farligt som det låter; vi har inte gjort slut. Men han har flyttat, till Dalarna och till Borlänge och till en utbildning för Grafisk Design och Kommunikation. Än så länge bor han hemma, och vi har inte tittat efter nåt nytt, eftersom jag precis fick min nya anställning och vi inte är riktigt säkra på hur vi vill göra än. Det krånglar lite med CSN för honom också så det är bäst att vi får det löst innan vi liksom säger upp allt det "säkra", om vi ska göra det. 

Det är tomt här hemma. Jag och Zach känner oss ensamma, han saknar sin bror och jag saknar min bästa vän. Jobbet är tungt, det är mycket att göra och väldigt stressigt. Jag har inte hunnit tagit en hel lunch-timme sedan jag började efter semestern för snart en månad sen, och jag vaknar om nätterna och kan inte somna om. Hjärtat bultar och tankarna snurrar runt, runt, om kunder och om inventeringar och GameProtection och fan och hans moster. Trivs inte med min vardag just nu om jag säger så. Inte riktigt med mina helger heller, även om de såklart är bättre och mer rogivande på alla sätt. 

Jag hinner inte göra det jag tycker om! Jag orkar inte läsa, jag hinner inte spela tv-spel, jag hinner inte träna. Det tar så mycket energi just nu bara att vara ledsen, att komma ihåg att handla, att planera mat och matlådor, att se till att Zach inte är ensam för länge och att JOBBA. Jag har ju aldrig bott ensam tidigare egentligen så bara det är nytt för mig, att inte ha någon mer att förlita sig på om man själv glömmer bort någonting eller inte orkar. Jag slutar ju klockan 19 vilket gör att jag är hemma så sent att jag däckar i säng vid 21-snåret för att sova enda tills det är dags att gå upp och springa till bussen. Förhoppningsvis går det över snart. Det är trots allt så mycket som är nytt nu. Saker jag inte kommit in i än. Men just nu är det tungt. 

Känns lite såhär just nu för alla som för tillfället bor på Solvändan 1b.

mörker och depp, vardag | | En kommentar |

dör dör dör ödöröödödd

gud jag DÖR. 
 
 
 
jag fattar inte att jag ALLTID ALLTID lyckas få det såhär.
 
just nu pluggar jag häcken av mig för det där berlitz-jobbet, en utbildning jag inte får betalt för men som krävs för att jag ska kunna jobba med det sedan. jag pluggar så mkt att jag måste ge bort mina gamestop-pass till mina kollegor, dvs pass som faktiskt ger pengar. att jag gör berlitz-utbildningen är ju för att jag ska kunna jobba med det samtidigt som gamestop vilket inte ska bli så mycket men som trots allt blir nästan varje dag i veckan (fast korta pass). MEN egentligen är det ju SKRIVA jag ska göra så att jag blir FÄRDIG.
 
jag har nu ca 0 kr, ingen tid, asont i huvudet, stressklump i magen och återigen en pojkvän som får betala för mig. helvete alltså vad är FELET på mig? ska det vara ett ok att vara tillsammans med mig? typ "fan nu får du ta över". 
 
 
NÄR SKA LIVET LIKSOM LÖSA SIG OCH BLI BRA OCH "AVSLAPPNAT" OCH FAN HELVETE HJHASKJDHKSJAN239+231I0UJDOSASHDJKHASLKDKLASD


jag är 25 år för satan!!!!!!!!!!!!!!!! 25!!!!!!! 

okej bestämmer mig nu och *växer upp*

 
mörker och depp, vardag | | Kommentera |
Upp