The Prom

Idag är det dags för min ena lillasyster att dansa bal. Det är Julias stora dag - dagen då hon får känna sig så där övernaturligt vacker (som om hon inte alltid gör det iofs..) och uppfixad, prinsessig (för att använda hennes uttryck) och jävligt duktig (eftersom man dansar inför 3000 pers i ishallen). Det här har hon och Filip övat på sedan en tidig söndag i januari, varje bakissöndag och vissa onsdagar, för att idag äntligen få en heldag i onceinalifetime-hashtaggens tecken. Hon har en dag framför sig (eller ja den har redan pågått sedan klockan halv sex och snart börjar deras tretimmars genrep) som hon kommer minnas i hela sitt liv.

Min egen bal var långt mycket roligare än studenten, tyckte jag. Kanske för att jag hade väldigt låga förväntningar. Jag gillar inte klänningar och att dansa och högklackade skor på samma sätt som min it-girl till lillasyster, men ändå överväldigades jag av den maxade känslan av att vara så uppklädd och att känna sig så.. häftig som balen ändå fick en att kännas. Det var mäktigt. Och nu är det alltså Julias tur. Om JAG, som vanligtvis inte uppskattar såna saker, ändå hade en av mina bästa dagar någonsin: fatta då hur Julia kommer uppleva den. Jag önskar nästan att jag fortfarande bodde hemma så jag hade fått vara med henne när hon gjorde sig i ordning imorse. Tur då att vi har ytterligare en syster i familjen som kunde hjälpa till, och FOTA, vår prinsessa idag på den stora dagen så att jag iallafall indirekt får följa hennes förvandling! Josefina postade en bild på Julia på instagram, i samma trädgård där jag en gång stod och var lika pirrig och förväntansfull:

Fina fina Julia i en ganska mörk trädgård (men vädret blir bara bättre och bättre, förhoppningsvis är det kalasbra när de väl kommer till trädgårdsföreningen för champagne-picnicen!)

En annan tjej i samma trädgård fem (!!!) år tidigare. Lite mer ovårdad gräsmatta, en lånad klänning (och tofs runt armen?) men ändå: (nästan) samma förväntningar. Säkert samma pirr. Tyvärr inte samma.. hollywoodlook, utan pratar som vanligt precis när kortet tas. Tyckte antagligen att det var lite obekvämt att fotas sådär uppställt. Men ändå. 

Klockan 16 smäller det, då vandrar de in i ishallen för att dansa för oss. Jag längtar! Balen i Linköping är verkligen något alla borde få uppleva. (och om någon skulle vara intresserad så finns det fler bilder från den  där balen för fem år sedan HÄR, hehe) Puss!
nostalgi | | 2 kommentarer |

TJOHO! förändring förskönar!

woHO!!!! har ni sett? blöggen har bytt utseende! (och om ni inte ser't, klicka f5 så uppdateras sidan!) det är finfina ellen som har hjälpt mig! det är lite knasigt, för ellen och jag "träffades" en gång för länge sedan (typ gymnasiet?) på bilddagboken som var populärt då. jag kommenterade alla hennes fina bilder och hon kommenterade mina lite mer märkliga daggan-inslag. men så bytte vi forum och började blogga istället, och jag hänger med i hennes liv fortfarande! lite skumt, egentligen, att man ändå kan ha så bra "koll" på någon som man aldrig har träffat i verkliga livet. för det har vi väl inte? hmm. nej, jag tror inte det. men iallafall: ellen är grym på bloggdesigner och ändrar ofta sin egen blogg. så jag frågade om hon kunde hjälpa mig och det kunde hon <3 (haha en rolig grej förresten: ellen pluggar till lärare, och hennes pojkvän linus läser på gdk. precis som mattias och jag!)

så ny design alltså.. visst blev det fint? behövde lite färg tycker jag! och det jag gillar mest: typsnittet på texten!!! känner ni igen den? inte? det är ju den gamla lunarstorm-fonten! jag älskade den då jag skrev dagbok på lunar och har saknat den sen dess. nu är den återigen på plats i min dagbok. älskar visserligen den gamla fonten jag hade också, så en dag kanske jag går tillbaka till den. men just nu har jag lunarstilen <3





bjuckar på några bilder från daggan-tiden. ett sånt här premiär-inlägg kan ju inte va bildlöst.

och nu har jag varit på jobbet i flera dagar! eller ja, två.. haha. och har två dagar kvar den här veckan. har en lektion torsdagar och en på fredagar, båda dagarna ska vi hålla på med referatteknik. spännande! lite jobbigt att jag får gå i trettio minuter från campusbussen för att komma till skolan bara.. har inte råd med månadskort och heller ingen cykel att ställa vid busshållsplatsen. så jag får helt enkelt promenera tills jag får lön!

nu ska jag sova. är tröttare än tröttast men sitter ändå uppe till sent helt utan egentlig anledning. förutom skyrim, då. puss!
nostalgi | | 2 kommentarer |

en gammal dator som fortfarande fungerar (?)

sitter för första gången sedan jerusalems förstörelse vid min lilla bärbara dator. shit vad jag ogillar denna lilla klump av sammanlödad elektronik. för det första blir den alltid jättevarm jättefort. för det andra stänger crome ner sig hela tiden (och alltid när jag som bäst håller på att skriva något som inte är sparat, som typ NU skulle den tycka var ett fenomenalt tillfälle att stänga ner), och för det sista så får jag typ kramp i både fingrar och armar av den lilla musplattan och av att sitta med datorn i knät. en till dålig grej är såklart att den typ är segast i världen, inte har något minne kvar och att hårddisken kan ramla bort närsomhelst. vi har tejpat för ett hål som man tidigare kunde stoppa in fingret i och få världens stöt.

nåväl. en sak som är lite rolig är dock alla gamla fula mobilbilder som finns här. tänkte att vi skulle kolla lite. 

ola & jag på korn 20008

staffan och bilbo på kravalentine-förkrök i jeppes lya

amir och valona kämpar för palestinas räkning

införandet av korridorsfikat (JAG STARTADE DET! *stolt*) i gamla hederliga OL-1:an. min korri <3

mita & en martin i dreads.

i väntan på nåt himla tentaresultat

lisa bodde ju här på den tiden och en gång gick vi på johnossi ihop. kan ha varit årets roligaste kväll!

en inflyttningsfest hos anna. emelie, joel och johan är med på bilden tror jag.

fantastisk bild av 4 skäl: 1. martins armar. 2. joels hår. 3. mitas stirrande ut i evigheten. 4. alex morotshand

haha. bobban i mustaschen vi snodde på eftersläppet till.. festen med mexicotema? dömd?

sistarå. valona och sara med sina jumbolökar.

nähepp. roligare än så blire inte. ut på promenad med hunden i mörkret! och till alla rånare och våldtäktsmän där ute: jag kan tyckas verka som ett potentiellt offer där jag går och lyssnar på p3 dokumentär och således inte märker av så mycket av omvärlden MEN jag har svart bälte i karate och springer fortare än en vessla, så ge er på nån annan istället!
nostalgi | | 6 kommentarer |
Upp