En uppochnervänd värld
Nä nu tar jag väl i lite, inte helt upp och ner kanske men det är mycket som är annorlunda och mycket som är under förändring innan världen välter "rätt" igen.
Vi har flyttat till en lägenhet i Vasastan. Vi sålde ju Himnavägen och lovade bort den från 1 januari, men hade inte hittat ett nytt boende tills dess och då fick det bli en hyreslägenhet tills vi vet var vårt hus finns någonstans. Rekommenderar ingen någonsin att flytta över jul. Flytt är alltid tråkigt och jobbigt men det här var något i hästväg!
Dessutom kommer det snart en liten bebis och alltså, hon är så bortglömd som en stackars liten bäbis kan vara. Verkligen redan "nummer tre". Vi har inte skruvat ihop någon säng till henne (skruvarna är spårlöst försvunna efter flytten). Inga kläder framplockade. Inget beslut taget om vagn. Var selen är och babynesten och allt annat har jag inte den blekaste om. Och det värsta: hon har inget NAMN. Båda de tidigare har vi varit i stort sett på det klara med vad de ska heta redan innan de kommer ut. Det har varit skönt pga mycket lättare att bonda till en person med namn? Tänka på någon som har ett namn. Det här är bara "lillasystern". "Bebisen". Sjukt tråkigt! Som sagt, så himla lågt prioriterad och nu är vi i vecka 37.
Varje helg består av minst en husvisning. I söndags var det dock så OTROLIGT mycket folk att vi valde att inte ens gå in. Herregud kan jag undvika corona gör jag iallafall så gott jag kan, och det där huset var en smitthärd. Man kan undra hur mäklarna tänkt som lovat "coronasäkrat", pffft.
Lite spännande ju att framtiden är helt oviss. Var kommer vi hamna? Blir det Tranås, Motala, Bankekind? Troligtvis inte Linghem för priserna där är HUTLÖSA. Dessutom är det ju faktiskt inte ens speciellt fint. Men det tog emot i hjärtat att säga upp Ellis förskoleplats där för hon har trivts väldigt bra där.
Bild från idag! Jag är hemma och vabbar de här två. Olle har feber, Elli är frisk (än så länge). Jag och Pierre tog coronatest igår men de var negativa som tur var!
Elli fick smink i julklapp av Tina och det var väldigt uppskattat. Även Olle som gärna smyger dit och ber om lite ögonskugga som syrran snällt applicerar <3 Dock inget läppstift på lillebror för det fick han en allergisk reaktion av.
Ingen fotar förstås min mage om jag inte gör det själv så jag brukar försöka göra det när jag passerar speglarna i hallen på jobbet. Förutsatt att det är elevfritt förstås. Någon dokumentation av stackars nummer 3 måste ju få finnas iallafall </3
En vy som inte är så vanlig men otroligt härlig. Vi har köpt ny soffa med divan (enda kravet) och den platsen är förstås gudomlig. Och i princip omöjlig att komma upp ifrån med den här kroppen...! Har också svårt att sitta stilla och ta det lugnt, bara jag ser bilden kryper det i mig av vilja att flytta vagnarna, ta bort räkningen, spika upp tavlor och försöka hitta en (ickebefintlig) förrådsplats till hyllorna som står vid dörren. Men ibland får även jag inse mina begränsningar.
Samma skolspegel, annan dag. Som sagt. Den lilla dokumentationen som finns är iallafall bättre än ingen.
Mys med syrran i soffan <3 Olle är den mysigaste lilla myskorven vi har. 
Dessutom älskar han semlor minst lika mycket som sin pappa <3 "Tårta!"
Nu tjatar Elli om lekpark. Jag orkar inte gå långt med foglossning och grejer men ut på innergården kanske vi kan ta oss. Tyvärr är dock den alldeles full med bajshögar men så verkar det vara i stan, allt är så förbannat äckligt! Längtar tills vi kommer ut i civilisationen igen där folk kan bete sig. Alltså ärligt: hundbajs utmed hela trottoarerna, folks sopor slängda bredvid (!?) sopnedkasten, julgranar bara utkastade på gatorna. Jag blir helt chockad! Det är så smuuuutsigt. Och silverfiskar i hela trapphuset trots en månadshyra på 12 000 och hus byggda 2017.
Nåväl nu ska jag sluta klaga. Nån gång har vi vårt eget långt från denna soptipp.