valpejl

gjorde ett sånt där test inför eu-valet. inte för att jag behöver det för att få underlag för var jag ska lägga min röst (fi såklart), utan mest för att det är lite kul att se om jag fattat det hela rätt med mina åsikter. såhär hamnade jag på skalan:


jodå, sosseröd och feministiskt rosa. även om jag enligt den första tabellen svarar mest som socialdemokraterna på frågorna pejlar kompassen nedanför in mig rätt mycket mer till vänster än vad socialdemokraterna befinner sig. nästan perfekt i höjd med fi, faktiskt. känns toppen.
feminazgül | | Kommentera |

en presentation

hej! jag skriver ju en del om jobbet så jag tänkte att ni kan få ta del av de personer som nämns också. igår hade vi nämligen ett team-möte (hehe) tillsammans med richard från motalabutiken (som tyvärr inte kom med på bild pga hade inte dykt upp än när jag viftade runt med telefonen), för att prata lite om en del nya grejer och hänga lite utanför butikens väggar. alla dessa människor är så inni hjärteroten underbara och bra att jobba med! tycker om dem väldigt mycket.

det ska tilläggas att jag sa till samtliga innan jag tog kort att "nu tar jag!" så de ser ut som de gör på bilderna med flit, ej pga att jag är dålig fotograf. obs liksom.


hej hej lollo och lucas! lollo har tidigare varit chef i gs-butiken i cupolen i stlm och är grymt duktig. hon har lärt mig massor. lucas är vårt nyaste tillskott och har lärt sig väldigt fort. vill han så kan han gå långt! han får också representera vårt lammkött i butiken pga yngst. han får inte ens handla på systemet!


här är min eminenta chef aka hjärnan bakom vår butik aka världens bästa. också känd som marielle. allt hon gör för vår butik är helt obeskrivligt och den hade fått klappa igen för länge sedan utan henne. ibland får man hålla tillbaka henne för att hon vill jobba så mkt - när hon börjar tappa hår är det ett tydligt tecken på att man måste hålla henne tillbaka ett tag. haha. men alltså alltså all kärlek till denna person.


okej jag ljög kanske med att lucas var vårt senaste tillskott för peter tillkom faktiskt efteråt. han är vår chef på pappret men är egentligen mer såkallad area manager, dvs överchef för flera butiker på samma gång. han har bossat i norrköpingsbutikerna tidigare men nu har vi fått äran att ha honom hos oss. det är väldigt skönt att ha någon väldigt rutinerad "i kulisserna" eller vad man ska säga. man kan alltid ringa peter och fråga grejer och det är alltid peter som får stå till svars om vi andra klantar till oss eller gör något felsälj (heheheheeeeee). nejmen ärligt. helt fenomenal. väldigt trygg att arbeta med, och väldigt, väldigt rolig.


och sist OCH minst (hehe) MAGDA. världens bästa magda. började som praktikant hos oss när jag också var rätt färsk så vi har lite gått in i det här tillsammans, och när det var som mest turbulent på jobbet i höstas så var det hon, jag och marielle som agerade dream-team och fick ut butiken "på andra sidan". nu senast kom ju jag och magda på delad förstaplats i butikstävlingen också, säger så mycket tycker jag. nu har hon fått en nyckelroll i motalabutiken så vi jobbar tyvärr inte på samma ställe längre, men vi kan ta tips från varandra och hoppa in för varandra osv. tävla mot varandra ;) älskar denna människa. 

så! det var mitt fina gäng det. nu har ni ansikten på dem jag pratar om då och då och jag hoppas inte att det strider mot några säkerhetslagar inom företaget att jag har skrivit om dem. de är ju så bra liksom så det känns konstigt att inte få dela med sig av denna awesomness.
 
vardag | | Kommentera |

Fire, av Kristin Cashore



Läste precis klart "Fire" av Kristin Cashore. Uppföljaren efter De utvalda: Tankeläsaren, eller som den heter på engelska: Graceling. En otroligt bra bok, precis som den första. Så här skrev jag om den på boktipset:


Den var nämligen helt fantastisk. Cashores karaktärer och de band de bygger upp mellan varandra är väldigt vackra. Också relationen som beskrivs till många av djuren i böckerna är helt övervällande och oerhört intagande. Jag kom på mig själv med att snyfta till väldigt många gånger. Inte brista ut i direkt gråt: men verkligen snyfta. Och skratta. Det är en väldigt fin bok.

Jag spoilade ju lite i den saxade kommentaren. Kan lika gärna spoila lite till: huvudpersonen Fire tar vid ett tillfälle växter som för alltid ska göra henne infertil. Det här gör henne sedan mycket, mycket ledsen (även om hon står fast vid sitt val) och till viss del deprimerad när hennes käraste vänner blir gravida. Jag var, vad ska man säga, "orolig" att det i slutet av boken skulle visa sig att hon inte alls var oförmögen att reproducera sig, och att det vackraste på något sätt skulle bli att hon kunde få barn. Att historien skulle vinklas som så att det finaste en kvinna kan få är barn. Det skedde inte - och det gjorde att boken verkligen växte i mina ögon. Istället lyfter Kristin Cashore i slutet fram de olika relationerna Fire har till sina vänner och till sina vänners barn som det vackraste hon har. Och det är ju det vackraste vi har. Vem som helst kan vara en del av din familj om det känns rätt. En familj är så mycket mer än "mamma, pappa, barn". Det blev så vackert och innerligt i den här boken och jag vill lyfta fram det fina i författarens val att låta det få vara så. 

Så här skrev jag förresten, som en liten parentes, om bok 1 i serien:


Det ska dock tilläggas att man inte måste ha läst ettan för att läsa tvåan. De är oberoende av varandra och berör inte, med ett undantag, samma karaktärer. Fire utspelar sig i ett gränsland till första bokens värld, och äger rum ~30 år tidigare än första delen.

Två VÄLDIGT bra böcker med betoning på relationer och vänskap, och såklart kärlek. Cis-kärlek förvisso. Har någon annan läst böckerna? Vad tycker ni?
 
böcker | | Kommentera |
Upp