Sorg och glädje

så mycket i huvudet nu så jag är helt mör. dunkar bakom tinningarna och om nätterna spänner jag käkarna så hårt att jag vaknar med huvudvärk. måste prata med min tandläkare om att få bettskena, det ska visst ingå i min tandvårdsförsäkring a 20 kr i månaden så det kan det ju vara värt. har också nån form av insomnia och vaknar minst en timme varje natt och ligger och vrider på mig utan att kunna somna om? Så himla jobbigt.

sorg, glädje, förhoppningar, lycka, stress, oro. blandat med föräldraskap och inga hela nätter. hela tiden på randen till bristningsgränsen men det fungerar liksom fortfarande, så häftigt ändå? 
 
i tisdags fick vi ta bort zach. älskade, fina skrutten som varit vid min sida i nästan 10 år. den här veckan har varit EVIGHETSLÅNG. känns som jättelänge sedan det var tisdag. jag saknar honom i allt jag gör och hela tiden. samtidigt förstår jag inte riktigt att han är borta? han gjorde inte så mycket väsen av sig så det skulle lika gärna kunna vara så att han ligger under bordet och iakttar oss medans vi dukar. eller under ps4:an och ser på när jag spelar. eller vid dörren och hoppas att vi snart ska gå ut. åh min älskade hund. det kommer aldrig att finnas någon som du.
 
i helgen är det dop, och jag bannar mig själv lite som tyckte att det var en bra idé att styra nåt sådant. aldrig mer känner jag nu men ja, this too shall pass och det ska ändå bli lite trevligt. men mest är det dåligt samvete över att vi drar hit folk från hela sverige som ska se på i tjugo minuter när vår dotter gråter över att en gubbe häller vatten över henne för att sedan äta lite smörgåstårta och utbyta vänskapliga fraser med folk de inte känner? gah. sorry allihopa. 
 
är förkyld som attan också med halsont och snorig näsa. blev sämre efter träningspasset idag? så jobbigt och bättrar ju inte direkt på allmäntillståndet. 
 
sist men inte minst: en stor nyhet. sparar den till sist för vill liksom inte jinxa detta? men på tisdag ska vi få hämta hem en ny familjemedlem. mormor skaffade valp för en månad sedan men har fått inse att hon inte kommer kunna ge den det hundliv som den förtjänar. så hon har frågat om vi kan tänka oss att ta oss an den lille. så i sorgen efter zach är det också glädje och pirr. över en ny liten krabat. jag har bokat in oss på valpkurs redan, tror det kommer bli så bra att få gå på det tillsammans och svetsas ihop som team. vi har ju redan missat några veckor, han är snart fyra månader så den första valptiden är redan förbi. ändå blir det mycket jobb för han har aldrig gått i koppel, aldrig klippt klor, och han kissar och bajsar fortfarande till största delen inne. så dags att kavla upp ärmarna och börja grovjobbet. med elli på armen. men det här fixar vi väl? det måste vi. det är förvisso väldigt tidigt efter att vi förlorade zach men vi vill inte vänta. inte just när det handlar om en valp som redan finns, inte en teoretisk framtida hund som vi ska skaffa en vacker dag när sorgen känns mer främmande. nej, ju längre tid som går, desto längre tid går det för honom utan att han får vara den valp han förtjänar. mormor har helt enkelt inte engagemanget eller orken. så det får bli som det blir. vi hade antagligen hämtat hem alvin även om zach fanns kvar. så det kanske är skönt för honom att slippa valptänder och tjuvnyp.. haha. ja. undrar vad han hade tyckt.
 
 
här är han. stjärnan. den nya lille familjemedlemmen, alvin heter han. det är mormor som döpt och vi kommer behålla det namnet eftersom det trots allt blir lite delad vårdnad mellan mig och mormor. 
 
så konstigt, kan inte ta in det här riktigt. kanske det inte blir av, att mormor ringer och har ändrat sig. jag vill inte "sno" hennes hund. men vi har pratat och pratat och jag förstår det som att det verkligen är det här hon vill också. så jag hoppas verkligen det blir bra för alla. alvins framtidsutsikter ändrades iallafall drastiskt i och med beslutet, förhoppningsvis till det bättre. eller ja, det blir definitivt bättre för honom. trots barn och en gammelhund i hushållet. nu ska han uppskattas som det lilla yrväder han är <3
glädje, mörker och depp, vovvarna | | En kommentar |

2009 03 21 - 2018 09 18

åh gud JAG SAKNAR HUR HAN LUKTAR.
 
hans varma lukt, lukt av trygghet, lugn och kärlek. jag är så otroligt ledsen att jag inte kunde känna hans lukt när vi skulle ta farväl, jag kunde inte andas genom näsan för jag grät så. nu får jag aldrig mer känna hans lukt.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
jag tänker på honom hela tiden. jag vet exakt hur han skulle reagera i olika situationer. han var med oss på morgonpromenaden, och igårkväll i spåret, fast han inte syntes. han går okopplat bakom oss och kan stanna och lukta hur länge han vill. 
 
han var min bästa vän och följeslagare i nästan 10 år. under hela min tid som 20-åring. nu blir jag snart 30 och han följer inte med över strecket. han stannade i 20-talet. därför kommer mina år som 20-åring alltid vara mina bästa. 
 
fy FAN vad ont det gör.
 
älskade älskade älskade zacharias. som jag saknar dig.
vovvarna | | Kommentera |

Familjeresa till Turkiet

 
Mobilen satte ihop en film med bilderna från Turkiet och jag tänkte att den blev ganska perfekt att slänga upp här. Som en liten minnesklick från en fin semester, och med lite rörlig bild här och var som ger lite bättre feeling av hur resan faktiskt var! Det tråkiga är att i princip alla bilder är tagna med stående kamera (ofc), så de blir croppade i filmen. Syns rätt dåligt vad de föreställer med andra ord. Men ja, bättre än ingenting. En rätt söt film ändå!
vardag | | 2 kommentarer |
Upp