Min barndom börjar NU

åh! har glömt visa bilder på bäbisträffen vi hade med frank och gunnar häromveckan. simon och hilda var på genomresa och hörde av sig och frågade om vi ville träffas, och det ville vi såklart! vi gick och lunchade och helena och niklas hängde med också. kändes så sjukt att senast när vi sågs och var ute och åt var det utan barn och medelst diverse alkohol? nu var det istället lunch-erbjudande, lättöl och kaffe+kaka samt värmd bebismat och gråt och skrik som gällde. sån omställning, fast på samma sätt ändå så naturligt? också knäppt att tänka sig att både hilda och simon och jag och pierre träffades genom foul + läx en gång i tiden (var ett tag sen nu) och att varken elli eller frank antagligen inte hade funnits om inte vi varit fadderister och festerister då. även gunnar är ju en skapelse från lärarprogrammet ska tilläggas!
 
 
 
 
 
<3 <3 <3 
livet har blivit så spännande igen! som att det börjat om på ett nytt sätt. läste någon stans att ens EGENTLIGA barndom börjar när man får barn. att mammas barndom var med mig, och att min är nu när jag har elli. för sina egna tidigaste år minns man ju inte speciellt bra? utan det är liksom föräldern som får dem och får göra allt roligt som barn får göra. tycker det kändes fint. min barndom har precis börjat, med andra ord!
1 Loijsan:

skriven

Fin tanke. De där med ens egna barndom. Kan nog stämma ❤️

Kommentera här: